Boulder Open

I slutet av varje månad så Arrangerar Karbin Klätterhall en Open tävling där alla som Betalar 100 kr får vara med och tävla (mest mot sig själv) samt klättra med en hel hög andra klättrare.


Det går till genom att Under Torsdagen och Fredagen så Tas alla grepp ner och tvättas i diskmaskiner (eventuellt för hand om dom är jättestora) och sedan sätts upp igen i olika varianter samt färgskalor/svårigheter.


Den som är Huvudansvarig för hela Arrangemanget är Stefan Tannerskog a.k.a. Ernesto!


Min uppfattning och åsikt är att han sköter det hela spektaklet väldigt bra, och han styr skutan med en erfaren hand kan vi säga.

Denna Tävling är ett ypperligt tillfälle för byggare att mäta sig med varandra (om det nu går att tävla i att bygga...) och avgöra, med publikens (deltagarnas) hjälp, vem som byggt det roligaste problemet.



Arrangemanget Börjar 18.30 och slutar 21.30, därefter är det prisutdelning, utdelning av Priset Bästa Byggare.

Många byggare i sthlm har börjat bygga på karbin, eftersom det är förutom Klättercentret det ställe som tar in även oerfarna byggare.

Men som jag har sagt tidigare så behöver inte Oerfarna Byggare vara dåliga, Robert Rundin vann 9 av 11 Bästa Byggare första året han var med, Han gick direkt in och byggde riktigt bra hela året igenom.



För många är boulder open själva kvällen då det äger rum, själva tävlingen, men för mig så är det hela grejen, det där runtomkring.

jag tycker om Kreativeten och frågorna, och alla som testar sina nya problem och ber om åsikter och graduppfattningar.

det är det som är kärnan tycker jag, och det är därför som jag själv hela tiden gör allt jag kan för att vara med i Byggandet.



att diskutera grader, rörelser, färger/kombinationer och att prova helt splitternya boulderproblem.

Att få ge tips till nya byggare, och få tips från gamla byggare.



Jag tycker det här är dom roligaste problem-byggar dagarna i månaden.

Vill du bli Skribent?

Vill du börja skriva här på Svenska ledbyggare? Maila till michael.skagvik@hotmail.com så lägger jag till dig.

Mvh Michael.

VM

VM circusen i Spanska Avilés är över för den här gången. Jag suttit en hel helg framför datorn och tittat på vad webbkamerorna kunde visa. Här är mina intryck.

VM arrangemanget sköttes av Företaget Top 30 och huvudledsättaren på ledfronten var Laurent Bodier, som bossade över ett team spanska ledsättare där Patxi Arocena tillsammans med 8 andra ledsättare hade det kreativa ansvaret. Ledsättarna hade lovat långa pumpande leder under hela tävlingen och det verkar som att de höll sitt löfte. Båda leder i herr och damfinalen var 25m långa.

Ledsättning inför en leadtävling är en komplicerad historia, lederna måste innehålla en progressiv svårighet som kan skilja de tävlande åt på ett jämnt sätt utan att pallplatserna överbefolkas. Både killarnas och tjejernas finalleder såg ut att vara byggda enligt samma princip, först 7-9 meter ganska oskyldig teknisk klättring som samtliga klättrare att nå up till svårigheterna.

Efter den inledande ”passagesträckan” slutade alla likheter mellan herr- och damlederna. I min åsikt var Herrarnas nästintill tråkig, inga långa förflyttningar där den minskande storleken på greppen fick bära ansvaret för den stegrande svårigheten. Kruxet bestod av en travers som kramade musten ur klättrarna innan de två sista och större greppen nåddes. En led som passade Ramonet som handsken i handen…

Damernas finalled var både publikfriande och en liten lektion i konsten att tvinga fram omjusteringar mellan prediktion (ledläsning) och praktik. Direkt efter ledens första tredjedel hade bossen, Arocena, lagt ett move som var svårtolkad vid ledläsning från marken. Det som till synes var bara ett långt traversmove åt vänster, tvingade samtliga tjejer att tänka om. Greppet var ett par decimeter ”för långt borta”, vilket tvingade tjejerna att efter många tveksamheter satsa på ett ”dyno”. Resten av leden var en fråga om att hitta rätt viloställen och tolka ytterligare två sekvenser på rätt vis. Vila och ledläsning var nog kvällens ledord för finalisterna. Trots ledsättarnas ansträngningar blev det trångt på toppen då Maja Widmar, Angela Eiter och Muriel Sarkany toppade leden. Det blev en superfinal mellan Eiter och Sarkany , på herrarnas tråkiga finalled, som gav Eiter guldet.

Vad gäller boulders var problemen rätt tråkiga med dominans av statiska move på ”europeisk vis”, många kluriga move på ”volumes” som krävde mycket kroppspänning. Det skulle vara intressant om de europeiska ledsättarna fick lite mer inspiration av ledsättare från USA där man fokuserar lite mer på fingerstyrka och publikfriande dynos.

Något som var relativt tråkigt är faktum att boulderväggarna saknade en mer tredimensionell profil och att de var bara 3.5m höga. Antalet plastgrepp per block är begransad till 12st av reglementet, men det går att göra väldigt roliga problem med relativt få grepp. Varierande former och höjd på väggarna hade nog gjort tävlingen mycket intressantare. I min åsikt blev finalerna en trist tillställning med dominans a stenhårda statiska move som fick det hela att likna en glanslös leadtävling utan rep.

Bouldertävlingen vanns av Anna Stöhr i tjejkategorin och av Dimitri Sarafdutinov i killkategorin.

Överlag tycker jag att ledsättarna och organisationen har mycket att fundera över. Klättring är en växande sport som blir allt populärare. Tyvärr har man inte lyckats fånga publikens intresse, något som kan bero på de oändligt långa tävlingarna och lebyggen som är föga publikfriande. Moverepertoaren hos elitklättrare tillåter mycket mer än ledbyggarna tvingar fram, det handlar inte om hårdare move, bara mer dynamicitet.

Dags för stiländring…

Fakta om VM bygget

Leadväggarna var 17m höga byggda av en blandning av plywood och strukturplattor. Det fanns även en stor form bestående ar Real rock strukturmaterial.Boulderstrukturen bestod av en rad släta plywooväggar av olika lutningsgrader som var 3.5m höga och sammanlagt var hela strukturen 36m bred. Speedväggarna var 15m höga och 7m breda enligt IFSCs föreskrifter.

Källor IFSC, Routesetter, Top30 och 8a.nu

Carlos Cabrera

Kolumnen, BoulderProblem.

Skapa Problem för andra.
Klättring är den enda sport inom idrottvärlden som man faktiskt kan bli uppskattad genom att skapa problem.
För mig är ett Boulderproblem, ett Crux, en svårighet som är så svår att det krävs absolut prestation på högsta möjliga nivå, för att klara det.

Boulderproblem är till skillnad på repleder väldigt korta, oftast mellan 4- 12 moves och har väldigt hög maxstyrkekrävande krav på klättraren. Att kunna klättra på sin högsta nivå, är det som fokusen ligger på.
för mig är att bouldra något som man gör med ett par vänner, i en grupp, som pressar sig tillsammans så hårt dom kan. att klättra med goda vänner och sända hårda problem som både är estetiska och tilltalande på andra sätt.

Att "lösa" ett problem är för mig, boulder, när det inte finns en helt självklar lösning, som man under själva klättringen kommer på, också när det finns flera olika lösningar som kan variera i svårighet, men ändå hamna i samma grad.
Vad tycker jag är viktigt... ja, så länge problemet innehåller ett move som jag aldrig har gjort förut så är jag automatiskt intresserad av det.

Jag vet inte om jag läser problem bättre än någon annan, men på sätt och vis känns det ändå som om jag kan läsa boulders (inomhus) ganska bra, och då ganska enkelt kan uppskatta graden och komma ihåg om jag har gjort dessa rörelser förut, har jag få inte gjort det/den, så blir problemet väldigt mycket intressantare för mig. (är "graden rätt" också så är det ju ännu bättre)

Nya idéer.
När det gäller klättring överhuvudtaget så har jag en förälskelse i Onsight och Flash, First Go osv.... det gör att jag har svårt att jobba på problem.
Vad jag funderar på när det gäller just boulderproblem är, hur ser vissa ultimata problem ut?
Skulle man kunna bygga en slags värdemätare (Carlos idé) om att mäta styrka på "Fasta Leder och Problem" som en slags måttstock, nästan som att klättra utomhus där leder och problem oftast består i samma skick år ut och år in.

Mäta träning på riktigt
Då får man ett värde för Maxstyrka och Styrka, detta kommer att utvärderas och diskuteras mer mellan mig och Carlos innan det läggs ut här.
Precis som C. nämnde så skulle man då bara använda samma lutning, Grepp/företag. osv. för att se hur mkt starkare i % man har blivit.
Detta tas dock inte upp en Kolumn utan i Nyheter eller Jämförelser Beroende på vilken inriktning den Diskussionen tar.

StockholmsCupen

StockholmsCupen på
Klättercentret i stockholm.


En hel dag med riktigt cool och varierande klättring för samtliga deltagare.

Eftersom jag har lyckas få tag i en massa bilder från tävlingen så tänkte jag lägga upp dom här.

Om det är någon som inte vill synas på den här hemsidan eller att någon bild ska tas bort så Maila gärna michael.skagvik@hotmail.com så tar jag bort den.


Här ser vi Matilda Ingelin som värmer upp inför Kids 2 klassen med hela 32(!) deltagare.
Hon lyckades väldigt bra (delad 2:a) med tanke på den senaste tidens elaka fingerskada, som vi nu hoppas är på bättringsvägen.

Här till höger ser vi Alexander Klasson Forcera sig genom cruxet på kids 2 andra led som nästan samtliga toppade ur.


Han var en av dom få som inte tappade fötterna i Taket på den här leden.

Stockholmscupens Ledning hade redan innan tävlingar aviserat att lederna skulle bli lättare än tidigare och det blev dom, tyckte många av deltagarna.

Många tyckte också att det var ganska stor skillnad mellan dom 2 första lederna och "finalleden".
På bilden ser vi Audric Trieu, som visar balans, vid s.k. blindklättring.

Audric tävlade i knatteklassen, kids 1 samt 2 och vann dom två först nämnda.

Extra kul för mig som också är tränare är, dom yngre killarna som börjar komma fram allt tydligare och göra bra ifrån sig.

här på bilden ser vi Fredrik Serlachius som kör i Kids 2 klassen, han också (likadant som audric) med en ganska dynamisk klätterstil på grund av ålder/storlekskillnaden.

Med vissa undantagsfall så funkade lederna bra, dom gjorde vad dom var byggda för, nämligen att ge självförtroende och självkänsla till deltagarna samt i vissa fall "sålla agnarna från vetet." vilket dom gjorde väldigt bra, det blev i många klasser tydligt vem som vann.

I klassen äldre Juniorer, så tävlade Stockholms klätterklubb, tillika karbins egna, Michael Skagvik(undertecknad) och trots massvis med missar, fel och annat smått och gott, lyckades jag släpa mig upp för väggen, lite längre än dom andra 4 i min klass.

Vad jag tycker om dom leder jag ställdes inför så kan jag bara säga att det var riktigt bra klättring, som inte bara premierade starka överhängskillar, utan all sorts klättring, så att den bästa allround klättraren vinner.

Jag Avslutar med en ganska häftigt komponerad bild.

Ni som väntar på Nästa Jämförelse/utvärdering av Boulderproblem får vänligen vänta lite till, jag har inte hunnit att fila klart på den men den är på väg. Vissa gillar att titta på bilder har jag för mig, och då är det ju bra ibland att jag tar sådana för att förklara mina tips ibland.

Än så länge Håll till godo, och glöm inte att anmäla er om ni vill bli Skribenter!

Mvh Michael.

Skribenter Sökes.

Svenska Ledbyggare (SLB) söker Skribenter som kan dela med sig av sina erfarenheter och tips & tricks.
Även FA (First Ascents) och Nytursmakare är otroligt välkomna att upplysa oss med sina kunskaper.

Vi hoppas också På-plats intervjuer av skribenter som handlar om: Tävlingar, Tävlingsleder och Ledbyggare "bakom kulisserna"på just dessa, och gärna Personporträtt med framstående ledbyggare.

vi söker också greppföretag, eller klätterhallar som vill få uppmärksamhet och sina produkter/tjänster utvärderade på en offentlig sida.

Vår målsättning är att höja standarden och kommunikationen på hela sveriges Ledbyggare och Boulderbyggare.


Genom en aktiv sida där många är välkomna att kommentera om dom senaste nyheterna och diskutera tips, så leder det till ökad kvalité på inomhus/utomhus - klättringen.

Sva.

Detta nummer kommer SLB att titta närmare på Sva.

Denna typ av klättring, som har sin kärna i Balans, är en svårbemästrad teknik.
Först och främst så kan vi väl gå igenom vad det är för något.
Det är en Vägg som lutar "inåt" den är inte överhängande eller vertikal, och den lutningen kan variera till en viss del, större variation får man utomhus, men inomhus så brukar väggarna inte luta mer än 10-15 grader. (stockholm)

Sva leder, enligt finsmakare, kännetecknas av Balans och styrka kombinationer, medans "mindre bra" problem och leder ofta har s.k. Reachmoves, vilket i längden (tycker jag personligen) kan bli lite tråkigt och möjligtvis enformigt.
Detta betyder dock inte att dessa "mindre bra/roliga" problemen eller lederna inte kan vara jätteroliga för någon som saknar just reachmoves på en sva-led.
Precis som i förra Inlägget av SLB så är ju Smaken delad, men som jag har uppfattat det, så tycker majoriteten av klättrare att den första typen (Balans/styrka) är att föredra.

För er som inte har byggt så mycket sva leder/problem så kan jag ge lite tips.

1# planera ert byggande så cruxet på problemet( t.ex. på karbins sva vägg.) inte kommer för högt upp, det är läskigt och lätt att skada sig när man halkar av ett sva. (vissa tycker att ångest hör till, men inomhusklättring är till för träning och ångesten hör hemma på en utomhusklippa)

2# använd helst inte för stora grepp som sticker ut för mycket, det gör att man lätt kan slå i dom när man halkar av. maximalt 3 cm brukar jag ha som "tumregel".

3# "det går att bygga lätta svaproblem utan juggar" Det är sant, det gäller bara att tänka till lite.

eftersom all text är baserad på antaganden, så kan jag säga att personligen klättrar jag inte sva, och jag tycker det är generellt väldigt tråkigt.
på en annan hemsida har det basunerats ut att kvinnor/tjejer/flickor osv, skulle vara bättre på sva, eller i alla fall ha lättare för det!

Det tror jag verkligen inte, det handlar om en motivationsfråga, och om man ska jämföra en kille som gillar att klättra sva och en tjej som inte gillar det, vem blir bäst på just sva?
Jag skulle tro att det blir killen, eftersom man blir bra på det man tränar på.

Nu var ännu en ovetenskaplig text baserad på antaganden och åsikter slut.
Nästa nummer, så kommer SLB kolla närmare på Boulderproblem

Att Lyssna.

Som ledbyggare kommer man alltid att råka ut för folk som inte gillar ens leder och Problem.
jag har lite "regler" och punkter som jag brukar tänka på när jag råkar ut för folk som verkligen inte delar min uppfattning hur en leds crux, rörelsemönster eller dylikt ska vara utformat eller uppbyggt.
här kommer dom i alla fall.

1. smaken är som baken, delad helt enkelt.

2. om en person kommer till dig och uttrycker sin besvikenhet över vad du har gjort så borde du lyssna på personen (i en liten stund iaf).

3. klagomål kommer inte utan orsak, tänk igenom leden igen och försök att se på den med nya ögon.

4. Kritiken kan vara missriktad och klättraren ifråga har bara inte all fakta, se gärna till att det är dig som personen "hyser agg" emot, det blir lättare att försöka få till något konstruktivt av det hela då.

5. Om Kritiken är mot rätt person, så tänk på detta, All kritik är personlig och för att få ut något av det så måste du lyssna på vad Idioten har att säga. Det kan faktiskt bli så att det blir konstruktiv kritik i slutändan, om bara Personen"som vet allt" bara kan ta det lite lugnt och inte bara stå och vara en Rikigt Sur djävel mot allt i dess omgivning.

6. äldre personer har inte alltid rätt.

7. yngre personer(ungdomar) har inte alltid fel.

8. Duktiga Klättrare är inte alltid lika med förståndiga och bra kommentarer om leder.

9. Lyssna även på dom som är Sämre klättrare än dig, dom kanske faktiskt också har en bra poäng, och åsikt!

Nästa inlägg så kommer Sva leder att granskas, kommenteras och kritiseras.

Årets Tema.

Jag tar upp ett gammalt ämne, nämligen att bygga på tema.
för dom inte vet något om detta så följer nu en liten förklaring:
Tema i klättring är att greppen och klättringen följer en viss typ av genre, ungeför som i filmer, där man kanske vill ha action, thriller, drama eller komedi för den delen.
Detta gör också, om ledbyggaren är någotlunda kreativ, att klättringen kan bli väldigt specifik och speciell.
Många ledbyggare har sin egna stil som dom använder när dom bygger, vilket är både bra och dåligt, många klättrare vill ha variation när dom klättrar leder och om en ledbyggare bara bygger inom en viss genre så blir ju klättrarna väldigt trötta på det till slut och söker efter andra ledbyggares kreationer när dom trafikerar gymmens väggar.

Personligen så tycker jag att ungefär var 4:e led som jag själv bygger kan vara en slags Tema led där greppen följer ett visst mönster och rörelseschema.

T.ex. Om jag bygger på en 10 gradigt överhängande vägg, och använder bara Slopers, så blir det en väldigt känslig men ändå Kroppstung led.
rörelserna kommer att likna varandra mer än andra leder, men det blir också det som ger leden det där lilla extra.

Du kan också inrikta dig på olika Klippor, Ceuse, Frankenjura, Rodellar eller svenska klippor som skevik osv.
då blir upplevelsen mycket häftigare när man kan träna inför en resa på nästa likadana leder som finns just där.
Kalle Olsson är ett föredöme när det gäller sådan Träning och ledbyggnation till denna, då han i somras skulle besöka pocketsparadiset Frankenjura, och i samband med den byggde helt brutala Pocketsproblem för att just träna upp den egenskapen i sin klättring och samtidigt får ett bättre utgångsläge inför Resan.

Detta gäller också tävlingsleder, där svårigheten ökar, dessa är dock svåra att få bygga, eftersom dom kan vara väldigt ojämna, och många gym vill ha jämna leder med ungefär samma svårighetsgrad.
Om man skulle få det så vore det en väldig fördel för dom klättrare, kanske inklusive dig själv, som ska tävla i framtiden och behöver träna upp just styrkeuthålligheten och "kunna tänka, när kroppen Havererar".

Känsligt Ämne: Cirklar.

Något som börjar komma fram mer och mer i klättervärlden, är just Bouldercirklar. det finns knappast något bättre sätt att träna Intensiv och Extensiv Uthållighet.
Många "vanliga" gymråttor tycker att Bouldercirklar är något som man kan ägna sig åt då det finns tid och utrymme, och inser inte att det är den som är på väggen som har företräde.
Min personliga åsikt i frågan är ju, eftersom jag är den enda på karbin som faktiskt bygger Cirklar, att det finns en genväg till bättre styrkeuthållighet, och det är genom att träna just det.

Jag har fått ett träningschema som jag kommer att köra nu, ett tag framöver av Carlos Cabrera som (i min tycke) är en av sverige absolut bästa tränare.
Han förespråkar Cirkelträning som A-O i träning och det är något som vi ledbyggare måste ta till oss t.ex. så berättade jag hur mina bouldercirklar blir bemötta på karbin (genom negatism och utbuande) för peter bosma, vilket han i sin tur utdömde som larvigt och dåligt.
Jag vet att han själv bygger cirklar på klätterverket, och personligen känns det bra att jag inte är ensam i att bygga färgsorterade Cirklar.

Men nu är detta en sida om ledbyggare/ för ledbyggare, och då ska jag självklart också skriva om vad som är bra att tänka på när man bygger en bouldercirkel.

1. använd Greppfärger som inte finns i närheten av området där du har tänkt att bygga cirkeln.
2. Traverser är enklast att bygga för den som gör det för första gången, att tänka på då är att man kanske klättrar traversen tillbaka.
3. om du måste hålla dig på samma vägg och utnyttja hela väggen, bygg cirkel i en liggande 8, så att det inte blir några riktiga neråtklättringar, som är svåra att hålla bra tempo i.
4. försök att variera dig i rörelseschemat men ta inte ut svängarna för mycket om inte cirkeln ska ligga på en väldigt hög ansträningsnivå. (95% av maxstyrkekapaciteten per varv)
5. lätta cirklar uppskattas alltid i 9 fall av 10. (dom som inte tycker om dom, har oftast något personligt emot just dig som byggare.)
6. sätt gärna upp lapp, med namn på byggare, regler, färg, grad och bebyggelsedatum. (Information uppskattas alltid.)

Det var all för i kväll, ska försöka skriva mer intressanta saker och kanke komma med lite mera roligare bilder framåt veckan.

Ps. Svenska Ledbyggare kommer kanske i framtiden komma bli en ByggTjänst som kan gå att "köpa". ds.